21 april 2015

Not to spoil the ending.

150315
Andas sakta in och andas ut ännu långsammare, som om luften var av glas. Men på ett sätt är den väl också det. Skör, ömtålig, så skör att vi inte ens ser den vid första anblick.

Funderar, grubblar och undrar; när tar det slut? När känner vi glädje igen? Och när kommer sorgen tillbaka? Kommer den och går, eller finns den alltid här? Har vi lärt oss att leva med den i vårt undermedvetna? Det tar tid, allt tar tid - men jag ser och längtar, åh vad jag längtar, efter dagen. Dagen då den stora glädjen hittar sin väg tillbaka hit igen.
Not to spoil the ending, but everything is going to be okay. People always wish for life to be like a movie, but if you think about it, it is. We go through  pain, heartache, love, happiness, loss, anger, every emotions so avidly portrayed in the films we love so well.

But in the end, there is closure, there is resolution, there is love.

19 april 2015

Om en ledig fredag.

Mitt i all stress som hänger över skolan likt ett moln så fick vi i fredags en ledig dag, vilket passade perfekt till att bruncha med Ebba, Isabella och Victoria. Vi träffades hemma hos mig för att äta allt gott vi kunde komma på, och nog var det just det - gott. Resten av dagen ägnades åt att halvsova tillsammans bland kuddar, täcken och youtubevideos, innan jag senare den kvällen begav mig till Pingst för att träffa mysigt folk. Precis sådana bestyr man ska göra på en ledig dag vill säga.

Tre vykort från vecka åtta, Trysil.