5 september 2016

Ur min anteckningsbok del 8

Hej på er. Det blir mycket sånt här just nu, sånt här ur min anteckningsbok. Men det är helt enkelt det enda jag kan haspla ur mig just nu. I en form för att kunna läka, för att kunna klättra upp ur gropar som hade fyllts upp med jord för länge sen. Viktig sak att säga bara, jag skriver inte mina texter, skildringar av mitt mående etc, INTE, för att på något sätt skryta med mina känslor eller att romantisera själva grejen att må dåligt. Det är inte vackert att må dåligt även om en del hävdar det. Jag skriver för att få ut det, för att förstå mig själv, för att kunna släppa och få aha-a Viktigt bara att påminnas om att det görs med ödmjukhet inför mig själv och andra som befinner sig i liknande situationer och inget annat. Okej, bra.
Ett skiljetecken på en mening som redan hade skrivits
Det bröt sig in, utan någon som helst förvarning
Likt läkaren som ska leverera dåliga nyheter
Likt polisen som knackar på föräldrarnas dörr mitt i natten
Det var ett rop på hjälp, men du misstog det för kärlek
Du glömde bort att röd inte bara är färgen för kärlek
Utan också färgen som skildrar ett stort, stort krig
Det fanns inget fint med att gå till krig
Även fast vi intalade oss det varje morgon
Vi gör något fint, snälla låt oss göra det till något fint
Det var ett skiljetecken på en mening som redan hade skrivits
Du var ett skiljetecken på en mening som redan hade skrivits

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv en kommentar