13 november 2016

Nu är jag låg, jag ser ut - jag ser in.

Idag lyssnar jag på Erin McCarleys Into The Fire och längtar tills det blir måndag igen. Att få vara i lugnet som helst plötsligt har blivit skolan igen efter all den här tiden. För fem månader sen var det mitt skärckhus, men tiden hjälper verkligen oss människor mer än vad vi förstår. Vrider på nacken, känner hur varje muskel och ben knakar, vrider sig centimeter för centimeter. Plockar genast upp min bok när jag känner att verkligheten börjar bli för mycket igen, för påträngande och närvarande. Tomt.
Den här veckan har jag läst "Det är inte jag, det är du" av Mhairi McFarlane. Hon skriver så lätt, det blir så hälsosamt för själen liksom. Jag har tidigare läst hennes bok "Från och med du" som förvisso liknar denna något otroligt, men hennes förmåga att blanda humor med kärlek får en att tro att livet faktiskt kan knuta upp vissa knopar bara av sig själv - att allt kanske inte är så svart och vitt som man kan tro ibland. Själva boken handlar om Delia som flyr från sin trygga tillvaro i norra England för att börja ett nytt liv när allt bakom henne har raserats. Där stöter hon på dilemma efter dilemma som får henne att börja forma om sig själv, som får henne att inse att kanske har vi inte bara en enda chans i livet. Fint tycker jag. Läs den om ni har en stund över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv en kommentar