11 juli 2017

Den totala återställningen

Vaknar 10:20, ligger kvar i sängen i exakt 43 minuter och lyssnar innan jag förstår att jag måste fly. Att jag för en gångs skull vet om mitt eget bästa. Smsar honom och frågar om jag kan komma över, sätter mig sedan på cykeln i allt för varma kläder och svänger in på Ica för att köpa lantbröd, mozzarella och smörpopcorn. Vi tillbringar timmarna åt att äta ugnsbakat bröd med instuckna ostskivor och skrattar åt löjliga filmer så att jag inte behöver nämna mörkret en enda gång.
Senare under dagen ligger jag i en ring mitt ute i vattnet och läser. Hör plötsligt telefonen som ringer och vet precis vilket samtal det är. Börjar frenetiskt dra i snöret för att komma in till bryggan. Någon halvmeter ifrån slänger jag mig mot träet och ser hur kanotpaddlarna bakom mig stirrar. Jag kravlar mig upp och lyckas svara i sista sekund. Sätter mig på huk på bryggan. Ser de två killarna som står borta vid bron och fiskar, dem som alltid skrattar högt och lättsamt. En man i neonfärgade kläder springer förbi dem men börjar promenera så fort han kommer in bland träden. Funderar på om det här är allt. Alltet med det stora A:et.
Jag vet egentligen inte vad jag menar med allt, men ja. Om det är bättre eller sämre att bara stänga av. Återställas. Sitta här och spendera meningslösa timmar åt att stirra. Det finns en tidpunkt då telefoner måste återställas förr eller senare. Jag minns 2014 när min telefon mitt i natten pep till, jag läste ett meddelande om att en återställning var nödvändig och det enda svarsalternativet som fanns var "Återställ". Jag satt länge med panik och undrade hur jag skulle göra för att inte förlora allt jag hade. Startade om telefonen, plockade ut batteriet, googlade om och om igen. Ingenting hjälpte. Det enda som kunde göras var att återställa telefonen.

Någonstans tror jag att det är det som min kropp desperat försöker att signalera till min hjärna i. Återställningen är nödvändig. En nystart måste ske. Det tar inte många timmar innan man inser att de flesta minnena är sparade någon annanstans, att det är lov till att göra utrymme för något nytt.

1 kommentar:

  1. Camilla Laveson16 juli 2017 10:41

    Jag tror Gud har talat till dig... Våga gå på liknelsen du fått❤️

    SvaraRadera

Skriv en kommentar